Livet på en pinne

.. och inte vilken Fredag som helst utan Fredagen den 29:e Oktober, vilket på PS2-språk betyder.. GTA: San Andreas och jag vet att där nere, på parkeringen, i min bil ligger det det och bara väntar på att klockan skall bli helg. Jag är egentligen inte speciellt mycket för spel, men GTA och GT är givna titlar som alltid fungerar såhär på hösten.

Det finns egentligen bara en enda sak som suger med fredagar och det är trafiken, det är inte bara det att alla bilar i hela stan verkar plockas fram ur sina garage på fredagar utan den allänna svinigheten dess förare anammar. Om jag ser någon som vill köra ut från någonstans och står lite dåligt till så stannar jag och släpper ut bilen, självklart gör jag inte det här överralt utan mest på stora parkeringar, parkeringshus och sådant. Jag stog och väntade på att en volvo skulle backa ut från en parkering som jag tänkte ta efter den, det kommer en annan bil från höger och jag ställer mig så att föraren ska kunna köra förbi istället för att vänta på oss. Tanten som kör bilen ser så lycklig ut och vinkar och det värmer ju, när man gjort något för någon som kan göra den personens dag lite, om än väldigt lite, bättre. Men, den första bilen backar ur och kör därifrån och vad gör hon jag just släppte ut? Jo, hon tar såklart min parkering och det var inget snack om saken att hon visste att jag väntade på den parkeringen. Imorgon ska jag tatuera ‘NAIV’ i pannan.

Före tatueringen imorgon blir det dop, Jonathan skall få vatten stänkt i pannan och slippa risken att hamna i limbo när han slutar andas. Det är smått otroligt hur snabbt spädbarn växer, första gången jag såg Jonathan var strax före midsommar när han inte var mer än någon dag gammal och sov sött i Kim’s famn. Men nu, inte många månader senare är han mer än dubbelt så stor, min slutsats av detta är då: Det är fanimig tur att vi inte växer lika snabbt resten av livet.

Mannen med mustaschen, Hitler, höll ju som bekant på med utrotning av judar men tydligen så är alla inte riktigt lika övertygad om detta som jag. Trots en informationskampanj beställd av vår stadsminister så är många fortfarande skeptiska. Jag förstår inte varför? Har inte de som går i skolan förtroende för våra lärare (och icke behöriga lärare)? Det är hemskt att en sådan fruktansvärd sak kan bli ‘glömd’ på så kort tid, det har inte gått mycket mer än sextio år och redan börjar minnet av de miljoner judar som fick sätta livet till på grund av en mans övertygelse tappa sin kraft. Något är väldigt fel.

Dagens ironi (eller egentligen gårdagens men jag glömde att skriva det då): Fängelset Hall skär ner på personalen. Bra idé, om de sen behöver spara mer så kan de ju alltid ta ner övervakningskameror för att tjäna pengar på el, byta ut alla lås till billigare hänglås från Överskottsbolaget och sköta fängelsetransporter med skottkärra.

Det börjar närma sig presidentvalet i USA, eller hela världen ska jag nog säga. Ingen verkar vara oberörd av detta val. De senaste fyra åren har den sittande presidenten verkligen lyckats med att dra hela världens (ofta kritiska) ögon till sitt demokratiska land, tv-duellerna som mest bestog av gnabb (”Du är ingen bra president” - “Joho! Det är jag visst, du bara ljuger” - “Nähe! Jag är mycket bättre än dig!”) är för länge sedan avklarade och det tackar jag för. I Florida har man tjuvstartat med valet eftersom de i förra valet inte gick speciellt bra för dem, krångliga valsedlar sägs vara orsaken som startade hela historien med det påstådda valfusket som jag personligen sväljer med hull och hår. Men hade jag bott i Florida hade jag onekligen skämts lite för mina grannar, hur svårt kan det vara att välja den kandidat man sympatiserar med på valsedeln? Nåja, vi får hoppas att de klarar av det bättre denna gång så det inte blir några frågetecken som kan utnyttjas av motståndaren.

På båda sidor så finns det flera olika ‘<folkgrupp> för <kandidat>’-grupper, till exempel Bush relatives for Kerry och PABAAH (Patriotic Americans Boycotting Anti-American Hollywood), som namnet antyder så bojkottar de filmer som “Team America: World Police”, att de bojkottar Michael Moore’s filmer känns ganska självklart men bojkotta det som går mot deras övertygelse känns inte så begåvat, det spär bara på min misstänksamhet mot Amerikaner som ett folk som alltid ska tvinga på andra deras övertygelse och avfärdar all kritik som skitsnack.

Eftersom det är USA vi pratar om så har förstås deras tro till Gud stor inverkan, när Bush visar sig religös så, javisst, då gör Kerry det också. Gud älskar Amerika och allt det där, men om någon säger samma sak på ett främmande språk blir alla misstänksamma. Om Bush nu vinner och sitter i fyra år till så kan jag slå vad om att det blir ett nytt krig i demokratins och guds ord, det enda som skiljer Bush mot andra fanatiker är tillvägagångssättet och tron. Andra tillhör till exempel Islam och jobbar i det dolda, Bush håller sig till kristendommen och fullt krig även om han nog också jobbar mycket, väldigt mycket, i det dolda. Den elfte September parkerade ju två flygplan i WTC som vi alla vet och väldigt många oskyldiga fick sätta livet till, svaret blev öppet krig mot Afghanistan (och när inte de räckte så var det Irak som var fienden) och Talibanerna störtades. Hur många oskyldiga dog i dessa krig? Hatar fanatikerna USA mindre nu, har rättvisa skipats genom dessa krig? Varje dag sker terrordåd som dödar tusentals oskyldiga per år runt om i världen men det blir aldrig en stor nyhet, om det inte händer i USA. Jag hoppas med hela mitt hjärta att Bush har satt sin sista potatis i trädgården bakom vita huset och Kerry, eller vem som helst, tar över och försöker lösa problemen istället för att skaffa fler problem och fiender.

Amerikanerna är rädda, det är den enda anledningen jag kan komma på varför de vill ha Bush som sin president, för säga vad man vill om Bush men att ta i med hårdhandskarna är hans grej. Amerikanerna blir blinda av allt prat om terrorhot och kärnvapen, de ser inte hur han sänker skatterna för de rika och misslyckas med att ordna jobb åt de arbetslösa. USA förfaller, men bara för de som inte har miljonbelopp på sparkontot. I ‘Korkade vita män’ lägger Michael Moore fram en teori, om att befolkningen går med på skattesäkningar för de rika eftersom Amerikas motsvarighet till Svensson tror på ‘den Amerikanska drömmen’, att de en dag kommer att vara de som drar nytta av den skattesäkningen och det har han kanske rätt i. För inget annat folk sätter ett så stort värde till pengar som de, pengar är allt. Om vi måste offra några Iraker och ljuga för det Amerikanska folket för att komma åt olja som vi kan sälja dyrt så, när börjar vi?

Med ena handen lyfter de demokratin och friheten till skyarna men med andra handen viftar de bort dem med Patriot Act som i korthet betyder att regeringen får göra i princip vad de vill, registrera vad befolkningen lånar för böcker på biblioteket, gripa misstänkta personer och hålla dem utan en formell anklagelse om de misstänker dem för samröre med terrorister, telefon- och mail-avlyssning. Fångarna på Guantanamo är ett bra exempel på rejäla övertramp som USA pysslar med, hade det varit ett annat land hade nog Bush stått vid sitt podium i en nationell-sändning och kallat detta land för en av ‘ondskans axelmakter’ och skickat iväg sina trupper. Men, det är just det, ‘hade det varit ett annat land’, amerikanerna verkar tro att de står över lagen. Tvinga på andra en övertygelse - javisst, bara det är vi som gör det.

Att vara pappersvändare måste vara ett väldigt stressigt jobb, mycket papper som måste flyttas från ena sidan av skrivbordet till den andra per dag, många turer till kaffeautomaten och främst, förmågan att absolut inte svara när det ringer. Hela deras dagar måste gå ut på att hitta på fyndiga ursäkter att instruera sin sekreterare att använda när någon ringer till dem och jag kan slå vad om att när de går på universitetet för att utbilda sig till pappersvändare och skall ta sitt inträdesprov till kursen så består det av att övertala sin lärare med stor finess att hunden, faktiskt, åt upp deras läxor och lyckas man med det får doktorera i ämnet pappersvändare. Jag kan se det framför mig, hur de kryper ner under skrivbordet och lägger sig i fosterställning i hopp om att den som just knaackade på dörren inte ser dem. På kafferasten ger de varandra tips om bra ursäkter och skrattar så bullmulorna yr runt dem när de berättar gamla anekdoter om legendariska pappersvändare som till exempel gick igenom hela sitt yrkesliv utan att en enda gång svara i telefonen för varandra. En svartvit bild av den största av dem alla, den mytomspunne pappersvändar-Roland, hänger på väggen på hedersplatsen (mellan kaffeautomaten och burken med öronproppar) och tittar beskyddande ner på hans lärjungar, hade han ännu varit vid livet hade det varit han som berättat anekdoterna, ingen var bättre på det än han.

VF publicerade idag artikeln som jag nämde förut och förhoppningsvis gick det vi ville ha sagt fram, att jag fortfarande inte har hört så mycket som ett pip från kommunen om bidraget för VA-avgifter kanske är ett tecken på det, vad vet jag? Detta är nu andra gången jag är med i en tidning på ett år så nu ska jag skaffa hemligt nummer och börja hänga ut mina garderobslik i kvällspressen så jag får gå före i kön till Spy Bar, precis som Dr. Alban.

Det första garderobsliket jag tänkte dela med mig av är mitt beroende, efter några månaders uppehåll fick jag ett återfall i helgen, kanske berodde det på Tilda eller regnet som aldrig tycks ta slut men det är ingen ursäkt, jag vet att jag inte kan skylla på yttre omständigheter men jag har fortfarande inte riktigt ‘tänt av’ än, i nyktert tillstånd skulle jag inse att det är mitt eget fel. Jag läser Marian Keys. Nej, jag älskar att läsa Marian Keys böcker, jag kan inte rå för det, jag vet att det är snudd på tantporr och jag som 23-årig kille borde läsa annat men jag inte inte låta bli att bli totalt uppslukad av hennes böcker, jag skrattar högt åt hennes skämt och svär när någon lirare är dum mot någon av döttrarna Walsh eller någon av de andra kvinnorna hon skriver om. Tålmodigt läser jag när hon skriver om shopping och smink, graviditet och gudomlige-<namnet på killen som huvudpersonen just nu är kär i>. Men lika tålmodig är jag inte på väntan på böckerna om Anna och Helen, den dag de kommer är min beställning av dessa lika självklar som dåligt väder på midsommar.

På tal om böcker så tittade jag in på IMDb i jakt på information om filmatiseringen av Da Vinci-koden och snubblade över en post om olika påståenden i tidigare nämd bok, jag vet att det har stått om det här lite här och var, bland annat i kvällstidningarna och att det inte direkt är någon nyhet men jag blir ändå lika förvånad varje gång jag läser det. Här har vi alltså folk som läser en bok, som inte på något sätt utger sig för att vara fullproppad av riktiga påståenden utan en roman och sedan blir förbannad över att allt är inte är sant. Hade det inte varit så otroligt fånigt hade jag rullat på golvet av skratt men dessa människor är på allvar irriterade och det gör det bara så patetiskt att det hela blir tragiskt. Vad läser dessa människor för nöje i vanliga fall? Lagboken?! Men jag gissar att svaret på den frågan är Bibeln, inte för att jag har något emot kristendommen på något sätt men det luktar religösa fanatiker lång väg om detta.

Imorse hittade jag och Cissi kvarlevorna av vår katt Tilda som någon gång inatt blev överkörd, hennes liv blev inte speciellt långt men ingen som träffat den katten kommer nog att glömma henne. En slags blandning mellan hund och katt, apport var en av de lekarna hon bäst behärskade och älskade. Med en boll i munnen kom och lade sig bredvid en för att man skulle kasta bollen åt henne vilket vi gjorde tills det värkte i armarna, för Tilda ledsnade aldrig på den leken men nu är hon alltså borta och med risk att låta som en riktig kattfanatiker så känns det fruktansvärt, sekunden vi insåg att det som låg på vägen var hennes kvarlevor kommer att bli ett långt ifrån önskvärt minne i resten av mitt liv. I somras när vi just kommit tillbaka från Åsele marknad hade Selma, vår förra katt, dött och mellan dessa så har vi haft en hund i några dagar som vi fick lov att lämna tillbaka och ragdollen Saga fick flytta till Ö-vik för bara några veckor sedan. Förutom de redan nämda katterna har två andra katter i närheten, min mormor och Cissis gammelmormor dött. Men, livet går som vi alla vet vidare och nya katter och människor föds, till exempel min svärbrors son och katten som vi har köpt (som vi ska hämta om fyra veckor), men nu behöver det väl ändå inte dö fler varelser den närmsta tiden?

Umebon Ibrahim Baylan blev igår vald till skolminister, förutom Umebo är han tydligen den förste invandraren i regeringen och myspersson har tydligen sagt att den första invandraren i regeringen inte får misslyckas.

Eh?

Får inte den första invandraren i regeringen misslyckas? Får de andra det? Om så är fallet, varför får då inte Ibrahim Baylan göra det? Är svenska folket så jävla dumma i huvudet (ursäkta min stockholmska) att en misslyckad invandrare i regeringen betyder att..? Ja, vad? Att alla invandrare är inkompetenta? Men kanske har han rätt, för när jag läser om det där så undrar jag faktiskt om alla infödingar som heter Persson i efternamn har en förmåga att fälla rent ut sagt idiotiska kommentarer?

Ericsson redovisade en rejäl vinst som inte skäms för sig bredvid en Skandia-bonus men aktien faller, orderingången var tydligen inte tillräckligt stor för att de välkammade aktiemäklarna skulle utstöta glädjeskrik och köpa säckvis med aktier. Något slog mig när jag läste om vinsten på 4.8 miljarder, aktiemäklare måste helt enkelt vara de mest negativa människor som finns och eftersom jag förespråkar att bevara det vi har så vill jag att regeringen genast fattar ett beslut om bevaringen av denna ras, helst i det vilda, men om stammen blir allt för klen så bör en ‘plan-b’ finnas som smärtfritt och snabbt kan sättas i drift, den ska innefatta riktlinjer för uppfödning i fångenskap innan de släpps lös på stureplan vid könsmognad. Snälla, skynda er innan något annat telekom-företag redovisar en vinst på enbart en miljon och alla aktiemäklare tar livet av sig!

Pengar är alltså (för de som inte redan vet det) papperslappar med olika motiv på, de kommer i fem storlekar och valörer, förutom dessa finns det pengar i två andra former, den mest vanliga är de små metallbitar som man oftast har för många av i sin börs (en slags förvaringsplats för de hittils nämda sorterna av pengar, oftast i någon sorts fejkläder) så att det nästan gör ont att sitta på sin börs om man, som jag, har den i sin bakficka. Den sista sortens pengar är den sorten som är lite mer abstrakt, siffror på ett papper från till exmepel en bank. Dessa pengar är alltså den grundläggande stenen vi bygger vårt sammhälle på, det är dessa lappar vi kliver över lik för att tjäna och spendera på mer eller mindre nödvändiga ting.

När detta nu är utrett så kan jag förklara varför jag idag är inne på det här ämnet, det handlar om budget och ekonomi. Jag kom nyss tillbaka från en intervju som VF gjorde med mig och några andra från byn, det handlade om politikerna från Robertsfors kommun som vill lägga ner några byskolor i kommunen, bland annat skolan i byn. Tanken är att lägga ner några av byskolorna och låta eleverna gå i skolan i Bygdeå för att spara 1,8 miljoner. Men eftersom Bygdeå’s skola inte är tillräckligt stor så är tanken att bygga ut skolan, personligen så är jag skeptisk mot om detta sparförslag verkligen kommer att lyckas spara några pengar i överhuvud taget. Förhoppningen är att få politikerna att ändra sig och istället för att skära ner försöka satsa på den södra delen av kommunen som är den mest attraktiva på bostadsmarknaden (enligt statistik som jag fick ta del av så kostar ett hus (i snitt) nästan dubbelt så mycket i byn än vad det kostar i norra delen av kommunen) och också mest intressant för barnfamiljer och andra som vill flytta från Umeå till vischan.

Enligt mig handlar detta enbart om prioriteringar, trots att vi lever i ett sammhälle som går ut på att den som är mest utbildad när den dör vinner, så skär ‘vi’ skamlöst i skolans budget och kallar det att ’spara pengar’ vilket är en väldigt intressant formulering med tanke på att det blir mindre attraktivt att flytta till byn då skolan läggs ner och med andra ord så tappar vi skatteintäkter vi annars skulle kunna håva in på unga familjer som har åtskilliga år kvar i arbetslivet. Hela tänket (äntligen fick jag använda det nya ‘inneordet’) är för mig väldigt främmande, hur man hela tiden tar pengar från skolan och äldreomsorgen och lägger det på annat som anses viktigare, men om vi nu ska leva i det här sammhället då alla ska vara så fruktansvärt kompetenta hur kan någon motivera detta? Sen äldreomsorgen, är det ingen som bryr sig om de äldre? Om vi skulle bli behandlade på samma sätt som de skulle alla spy galla över kommunen “jag betalar faktiskt skatt!” men att ge sig på en kategori människor som är sjuka och ofta inte kan tala för sig själv är väl för enkelt för att avstå, men kära politiker, kom ihåg att de också har betalat skatt en gång i livet.

En intressant motpol till detta kan vara hur det går för Sveriges företag, idag redovisade till exempel Tele 2 en vinst på smått otroliga 1 093 miljoner kronor efter skatt de första nio månaderna detta år.

Jahapp, ännu ett besök hos handkirurgen idag. Det gick till ungefär som vanligt, det vill säga att jag kommer dit, läkaren påpekar att min handled är ‘överrörlig’ och uppsvullen men som vanligt vet han inte vad det beror på, detta är nu tredje, nej, fjärde gången jag har varit där och han vet fortfarande inte vad det beror på. Inte för att han på något sätt verkar inkompetent, men det börjar kännas lönlöst, börjar allvarligt fundera på att bara skita i det och leva resten av livet med denna åkomma.

Men idag provade han i alla fall på ett fulhack som gick ut på att han sprutade in kortison i leden vilket kanske skulle göra att det blir bättre vilket jag i så fall kommer att märka om några dagar. När någon säger ’spruta’ tänker jag på ett litet ytligt stick på kanske 1-2mm in under huden, skapligt surrealistiskt kändes det när han tryckte in sprutan ner i leden, halva sprutan försvann. Så om du är rädd för sprutor och din läkare säger att han eller hon skall spruta in kortison i leden, titta för allt i världen inte.

Aftonbladet KUPPADE in annons för DÖDSPILLER. Svenska folket RASAR efter BANTNINGSCHOCKEN och kräver: AVGÅ!

Ungefär så hade det väl låtit om det inte var just Aftonbladet som är de som är ’skyldiga’, det kan man kalla dubbelmoral.

Ja, idag är det verkligen en stor dag. Jag har missa många av dennes stora dagar men denna dag fick jag se med mina egna ögon. Det är stort minst sagt, nu känns det som att det inte gör så mycket att jag råkade missa ettårsdagen, tvåårsdagen och treårsdagen trots att det är lite pinsamt, jag menar man vill ju vara där och gratulera, bjuda på tårta och kanske en öl?

root[~$] uptime
3:27PM up 1234 days, 46 mins, 1 user, load averages: 0.10, 0.17, 0.15

Kanske inte en lika viktig dag som en födelsedag, men den kvalificerar sig som en-såndär-dag-som-är-lite-speciell-ändå-på-samma-sätt-som-dag-666-och-1000-är.

Tänk dig att sitta femhundra dagar instängd i ett litet rum. Känns inte speciellt lockande va? Men, om det var ett experiment som kunde hjälpa andra människor att ta sig till Mars? Nehe, inte det heller.

Men uppenbarligen finns det de som kan tänka sig att ställa upp på det. Men varför inte slå två flugor i en smäll? Låt Bigbrother-Linda vara med, låt lite sprit följa med och sälj idén till lämplig tv-kanal, lämpliga namn: Baren: Mars, BigRymden, Bachelorymden eller Expedition Rymden.

Lars Ohly har det inte lätt, det är inte bara pressen som är på honom utan hela svenska folket känns det som. Att de andra partierna har giftiga kommentarer om hans syn på kommunismen är förstås inte oväntat, de tar ju varje chans att trycka ner rivaliserande politiker i stolen. Men Mr. Sverige, Mys-Persson kunde väl formulera sig bättre?

Sluta kalla dig kommunist

Med Lenin i spetsen har kommunismen inte lämnat något bra avtryck och visst tänker även jag på Lenin när jag hör ordet kommunism men allvarligt talat, är tanken bakom kommunism så fruktansvärd? Är vi så inkörda i kapitalismen att vi inte kan se att tanken är bra?

Här sitter vi och tjatar om att Sverige är ett fritt land och sen kommer vår statsminister och säger åt Lars Ohly att sluta kalla sig kommunist.
Ingen politiker törs säga något som kan göra att han eller hon stöter sig mot någon och om någon mot förmodan gör det så går det snabbt. Först skriverierna i pressen med ingående artiklar om personens privatliv och sist, men inte minst så kommer kravet på att personen i fråga ska avgå. När allt kommer omkring, får man tycka som man vill?

Stå på dig Ohly!